|
Oljningen av ramen är inte mycket att orda om. Till att börja med så är det tveksamt om det gör någon nytta som skydd av träet, så länge man inte förnyar skyddet varje år, och det är ju svårt när kajaken är dukad. Men ramen får i alla fall en fin färg! Rå linolja tränger in bra, men det går även att använda kokt linolja om man späder ut den med balsamterpentin. Tänk på att kokt linolja polymeriserar till en klet när den torkar, så man gör klokt i att dessförinnan torka bort allt som inte suger in i träet. Tråden som jag använder till dukningen är en flätad Dacronlina inköpt på Fiskarnas Redskapshandel på Södermalm i Stockholm. Den är stark, lätt att jobba med, och obehandlad så att färg fäster på den --- kort sagt perfekt för ändamålet. Den böjda nålen är köpt i en hobbybutik (Panduro Hobby på Kungsgatan). Först syr jag en ficka i vid förstäven: Sedan sträcks duken i längsled, genom att man lägger sig på golvet med kajaken över sig och drar i duken, medan man tar spjärn med fötterna mot en däcksbalk: Man drar tills blodvite uppstår, och en medhjälpare (tack John!) markerar med penna var på duken den akterstäven hamnar. Sedan syr man en ficka för aktern, och drar fickan över stäven. Sedan är det dags att sträcka duken på tvären. En tillfällig sträcktråd sicksackas glest från för till sittbrunn, och en från akter till sittbrunn. Jag använder samma tråd som till surrningen, ett vaxat najgarn från Elfa. Genom att växelvis dra i "stygnen" kan duken sträckas gradvis, och detta upprepas tills sträcktråden börjar skapa ordentliga glipor där den går igenom duken. En peang med lås är ett ovärderligt hjälpmedel för att låsa tråden medan man sträcker om. När duken är sträckt är det "bara" att skära till kanterna så att de bara precis överlappar, och börja sy ihop skrovet. För att skära/smälta nylonduken använder jag en glödritningspenna. Själva sömmen kan sedan göras på många sätt. Jag brukar börja vid för- eller akterstäven och arbeta mig mot sittbrunnen. Den här gången provar jag, i reduktionistisk anda, enklast tänkbara söm: en enkeltrådig tråckling. Den är inte lika stark som de sömmar jag använt tidigare, men de har å andra sidan krävt två nålar, eller krävt två olika sömmar, vilket tar tid. Den fina med att måla duken med polyuretanlack är att lacken fungerar som ett mycket starkt lim. När kajaken är klar är det alltså lacken, snarare än sömmen som håller ihop duken. Det gör att man, till skillnad från om man använder t ex linolje- eller latexfärger, törs använda en enklare söm som går snabbare att utföra. För den som vill se (nästan) hela processen på tjugo sekunder, roade jag mig med att göra en liten film med hjälp av intervallfunktionen på kameran. Total byggtid: 34 timmar Nästa steg: sy fast sittbrunnssargen
Bara användare som är registrerade kan kommentera. Vär vänlig logga in eller registra dig. Powered by AkoComment 2.0! |